Spårningsplan
Spårningsplanen beskriver hur uppgifterna samlas in. Vad som är viktigt att följa upp bestäms i mätplanen.
Datakvalitet finns inte från början. Den uppstår när flera personer är överens om vad som ska mätas, hur det ska mätas och vem som ser till att det fungerar. Spårningsplanen är där den överenskommelsen skrivs ner.
Kort sammanfattning
Skriv en spårningsplan som UX, analytiker och utvecklare godkänner tillsammans. Börja med en basmätning som gäller alla sidor, och fördjupa sedan de flöden där verksamheten når sitt mål eller får sin nytta. Kontrollera spårningen vid varje ändring, inte bara en gång.
Varför en spårningsplan behövs
Utan en plan blir varje händelse ett beslut som någon fattade i stunden. Samma sak får olika namn, olika egenskaper och olika definitioner beroende på vem som byggde den. När en rapport sedan ska jämföras över tid, eller mellan delar av webbplatsen, går det inte längre att säga vad som faktiskt mäts.
Spårningsplanen är ett dokument som beskriver:
- vilka händelser som spåras, och varför,
- vilka egenskaper (parametrar) varje händelse har,
- hur händelserna namnges,
- vem som äger varje del,
- hur det kontrolleras att spårningen fungerar.
Planen är en överenskommelse, och den fungerar bara om UX, analytiker och utvecklare har varit med och godkänt den. Den måste också uppdateras när webbplatsen ändras.
Verksamheten bestämmer vad som är viktigt
Vad som ska mätas avgörs av verksamheten, inte av vad verktyget råkar kunna mäta. Verksamhetsexperterna behöver därför säga vilka mål och nyttor som väger tyngst. Det kan vara fler bokade möten, färre felaktiga ansökningar eller att fler hittar rätt dokument. Varje flöde i planen ska gå att koppla till en sådan prioritering.
Kan ingen säga vad en mätning ska användas till är den troligen inte värd att underhålla.
Spårningsplanen bygger på basmätningen, som gäller alla sidor. Resten av planen handlar om fördjupningen.
Fördjupning i de viktiga flödena
Basmätningen visar vad som händer på webbplatsen. Fördjupningen visar hur besökarna tar sig fram mot ett mål. Den görs för de flöden där verksamheten får sin nytta, som en bokning, en ansökan eller ett köp.
För varje flöde ska planen innehålla:
- Målet i verksamhetens språk, till exempel "fler påbörjade bokningar".
- Stegen från början till slut, med en händelse per steg som går att verifiera.
- Egenskaperna som behövs för att förstå avhopp, till exempel val i formulärfält, typ av enhet eller vilken kanal besökaren kom från. Samla bara in det som faktiskt används, och var särskilt noga med känsliga uppgifter. Läs mer i Mät utan cookies.
- Definitionen av när ett steg räknas som genomfört. Ett klick är inte alltid ett genomfört steg.
- Ägaren som beslutar om förändringar.
Så här kan ett flöde se ut i planen:
| Steg | Händelse | Egenskaper | Räknas när |
|---|---|---|---|
| 1 | Bokningssidan visas | Sidtyp, kanal | Sidan är laddad |
| 2 | Formuläret påbörjas | Första fältet som fylls i | Första tecknet skrivs |
| 3 | Formuläret skickas | Valt tjänstealternativ | Servern har tagit emot det |
| 4 | Bekräftelse visas | Bokningskod | Bekräftelsesidan är laddad |
Vill ni kunna analysera enskilda fält behöver även de mätas, till exempel när de används och när ett felmeddelande visas, men aldrig vad som skrivs i dem. Se Förbättra ett flöde i flera steg.
Steg 3 och 4 räknas först när servern har bekräftat att den tagit emot formuläret. Annars blir siffrorna för höga varje gång något går fel i formuläret.
Märkning av innehåll
Utöver händelserna kan planen beskriva hur innehållet märks upp, till exempel med syfte, målgrupp eller innehållstyp. Märkningen skickas med varje sidvisning som anpassade dimensioner och gör det möjligt att analysera innehållet efter vad det är till för. Varför det är värt det beskrivs i Modeller för att ordna mätningen.
Några råd för att märkningen ska hålla:
- Börja med två eller tre dimensioner. Det är lättare att lägga till en senare än att städa upp en som ingen använder.
- Använd fasta listor med värden, inte fritext. "Think", "think" och "Funderar" blir annars tre olika värden.
- Sätt värdet i mallen eller i CMS:et. Där det går ska sidtypen avgöra värdet automatiskt. Där redaktören måste välja, låt det vara ett obligatoriskt val i en lista.
- Ha ett standardvärde. En sida utan märkning ska få ett tydligt värde som "ej märkt", inte vara tom. Då syns det vad som saknas.
- Bestäm vem som äger listorna. Nya värden läggs till av den som förvaltar spårningsplanen, inte av den som publicerar.
- Kontrollera märkningen i testmiljön på samma sätt som annan spårning, se Kvalitetssäkring.
Frågor till IT eller CMS-leverantören:
- Kan vi lägga till egna fält på sidorna i CMS:et, och kan de ha fasta värden att välja mellan?
- Kan värdena skickas med till analysverktyget vid varje sidvisning?
- Går det att sätta värden automatiskt utifrån sidmall eller plats i strukturen?
Namngivning och ordlista
Ge händelser och egenskaper ett fast namnformat och använd det överallt, till exempel bokning_startad, i stället för en blandning av startade bokning, bokning-start och Bokning start. Det gör planen lätt att läsa och verktygen lätta att jämföra.
Samma sak gäller begreppen. Vad som räknas som ett besök, en konvertering eller en unik besökare ska betyda samma sak för alla som använder siffrorna. Utgå gärna från begreppen på den här sajten.
Vem ansvarar för vad
Datakvaliteten vilar på tre roller som måste vara överens. UX ansvarar för att flödena är utformade så att besökarna kan genomföra dem, och för att stegen i planen motsvarar hur flödena faktiskt används. Analytikern ansvarar för att planen är meningsfull, att definitionerna är tydliga och att siffrorna granskas. Utvecklaren ansvarar för att spårningen byggs enligt planen och fortsätter att fungera efter varje ändring.
Bakom dem står verksamhetsexperterna, som avgör vilka mål och nyttor som prioriteras. Är de inte med i besluten blir planen en teknisk lista utan koppling till det som är viktigt.
Hur planen hålls levande vid ändringar beskrivs i Kvalitetssäkring.